En spirande framgångssaga som går på nationell export

På mindre än tio år har lokala krafter vänt svarta rubriker till en prisad resa som har korats bäst i Europa. Och nu ska resten av landet ta efter. Det finns flera nycklar som förklarar hur Södra Sofielund har skakat av sig gängkriminalitet och återerövrat tryggheten. Men den största nyckeln heter ”Tillsammans”.  

Låga pittoreska gatuhus, kantade med stockrosor och gamla gaslyktor, grannar med färgstarkt graffitidekorerade flervåningshus och bröddoftande industrihistoria. Härifrån brer Malmö ut sig lika mycket i alla väderstreck. Det är faktiskt stadens mittpunkt. Centrum. 

I hela Sofielundsområdet finns nästan 9 000 hushåll, nära tusen olika verksamheter, omkring 150 föreningar och ett rikt folkliv av småföretagare, kulturutövare, näringsidkare, idrottsklubbar, fabriksarbetare och landets första kulturljudzon.  

Men under några mörka år var gatorna runt Sevedsplan en no go-zon för besökare. Här såldes mycket narkotika, grupperingar som ockuperade trapphus och tvättstugor, mycket stök, smutsigt och skräpigt i området. Tidningsrubriker vittnade om kriminella uppgörelser med skottlossningar och sprängningar och de boende vågade inte lämna sina lägenheter.

Så hur lyder receptet för att behålla, och återställa, själen i ett område?

– När man inser att behovet är så starkt att det inte finns något annat alternativ än att komma vidare. Och kanske genom att vara med och skapa det, svarar Ali Atié på frågan. 

Ali Atié vid Sevedsplan.

Han bor med sin familj i ett av gatuhusen med stockrosor. En kort lådcykeltur bort ligger hans möbelsnickeriverkstad på Norra Grängesbergsgatan. Som ordförande i Gamla Sofielunds Byalag sitter Ali Atié även med i den ideella förening som bildades av gemensamma lokala krafter för snart nio år sedan. Fastighetsägare BID Sofielund gick ihop för att ta itu med oroligheterna, lånade ett koncept från USA men översatte det kommersiella fokuset ”Business Improvement District”, till det sociala ”Bostad, Integration och Dialog”. 

Ett intensivt runda bord-samtal inleddes och pågår sedan dess oavbrutet och regelbundet, där varje röst är lika värd och åtagandet att tillmötesgå är lika stor. 

– Vi visste att myndigheterna inte klarade av det själva, och att vi inte kunde lägga ansvaret på civilsamhället. Men om vi gör det tillsammans – myndigheter, staden, civilsamhället, föreningslivet, verksamheterna, inte minst bostadsrättsföreningarna och fastighetsägarna – om vi drog igång en process istället för ett projekt, då kunde vi lösa väldigt många knutar, berättar Hjalmar Falck, verksamhetsledare för BID Malmö*. 

Hjalmar Falck var en av de drivande när gruppen av fastighetsägare i området startade det som nu har prisats internationellt och implementeras i fler delar av staden. I dag vill även Bostadsdepartementet se över hur den malmöitiska översättningen av BID kan utvecklas för resten av landet.

Det enkla svaret på att få bukt med stöket? ”Rent och snyggt”. Det var önskemålet från de boende. Människor vill må bra och vara stolta över sitt område och sin boendemiljö. 

– Människors välbefinnande är jätteviktigt. Vi insåg att just här i Sofielund hade fastighetsägarna nyckelrollen, säger Hjalmar Falck.

Hjalmar Falck och medlemmar vid Fastighetsägare BID Sofielunds runda bord-samtal.

Föreningens medlemmar tog itu med ”broken windows”-mentaliteten, bidrog och reparerade så snart det rapporterades in skadegörelse, drog igång städpatruller som med sin blotta närvaro skapade trygghet, köpte ut de fastighetsägare som lämnat sina nedgångna hus och hyresgäster åt sitt öde, var transparenta med utmaningar och problem, men även med lösningar.

– Vi såg till att återskapa förutsättningarna för ett trivsamt område. Då stannar människor kvar. Verksamheter stannar kvar. Brottsligheten minskar, konstaterar Hjalmar Falck.

Dagen efter en sprängning i området gick de boende ut och sopade undan glassplittret. Några dagar senare ordnade man gatufest med korvgrillning, girlander och målarlekar på platsen. Under åren som Ali Atié har bott i området har tryggheten bara ökat. Han tvekar inte att gå ut med barnen kvällstid, bykänslan är återvunnen, där alla hälsar på alla. Elbolaget Eon som också sitter med i föreningen har sponsrat belysning där det har saknats. Alla medlemmar drar sina strån till stacken utifrån kompentens.

– Allt handlar om trygghet i slutändan. Är det tryggt så mår folk bra, mina grannar, mina barn, även mina svärföräldrar som kommer på besök långt uppifrån, konstaterar Ali Atié.

Vad är ditt bästa tips för den här typen av samarbete?

– Konstant lyhördhet. Det låter enkelt, men det är ju så att ingen utifrån kan området bättre än vi som bor här. Om vi får yttra vad vi känner och tycker, det byalagets medlemmar vill och kan påverka, om alla från varsitt håll har den möjligheten, ja då kokar det ihop till något riktigt bra. 

Ali Atié är även med i NGBG, den ideella föreningen för kultur- och industriverksamheterna kring Norra Grängesbergsgatan som nu har blivit landets första kulturljudzon. Det gamla industriområdet har tagit plats på kartan som ett kulturellt nav. Replokaler, musikstudior, skräddare, en mikrobiograf och kulturföreningar samsas om utrymmet med tvätthallar, bagerier, bilmekaniker, hantverkare, målerifirmor, grossister och religiösa församlingar. Nyetablerade företag varvas med gamla som har legat här i flera generationer. 

BID Sofielund har varit bidragande i arbetet med planprogrammet för ”bullerzonen”. 

– På senare år har vi lagt mycket krut på att stötta kulturutövare i våra områden. Dels har de haft det tufft under pandemin, dels vill vi hjälpa till att lyfta Malmö som den stora kreativa staden, säger Hjalmar Falck. 

– Kulturljudzonen är helt fantastisk, och viktig, konstaterar Ali Atié. Det betyder att jag kan låta lite mer i mitt snickeri, att jag kan ta emot transporter under sena tider, att mina grannar på Plan B kan ha en konsert på en onsdag utan att vräkas. Eller alla replokalerna! Det finns inte en källarlokal där lampor inte är tända på kvällarna. Här finns en massa kreativa människor som samlas efter jobbet, det är folk i rörelse 24/7 och det i sig skapar ännu mer trygghet.

– Här finns mängder av verksamheter, musiker och näringsidkare, som vi tror är oerhört viktiga för att skapa ett trivsamt område. Alla som ger liv till staden helt enkelt, säger Hjalmar Falck.  

Nio år sedan starten talar även siffrorna sitt tydliga språk. Polisen överväger att ta bort Seved och Södra Sofielund från den nationella listan över särskilt utsatta områden. Akademin har varit med från starten, kriminologer och polisen har gjort återkommande enkäter och trygghetsmätningar för att inte missa civilsamhällets behov och önskemål. 

Det mer komplicerade svaret på att få bukt med stöket? 

– Det viktiga är att aldrig glömma bort helheten, att alla delar fyller en funktion. Vi har lärt oss förstå och hantera balansgången för olika aktörers förutsättningar att agera, och att framgångsfaktorn är att viljan och kraften kommer underifrån, säger Hjalmar Falck och fortsätter: 

– Om alla känner del i utvecklingen så ökar förtroendet. Det lönar sig att göra saker och ting tillsammans. Det är bara det som det handlar om. Annars tror jag ärligt inte att man kan lyckas.

Länk: https://bidmalmo.se

Text Lisa Appelqvist
Foto Urszula Striner

Fakta/ BID Sofielund
Är ett samarbete mellan medlemmarna i den ideella föreningen Fastighetsägare BID Sofielund, polisområde Malmö, Malmö stad, Malmö universitet, med stöd från Brottsförebyggande rådet (BRÅ). 2020 bildades BID Möllevången.

I december 2019 tilldelades föreningen European Crime Prevention Award (ECPA).

* BID Malmö är samlingsnamn för de båda föreningarna Fastighetsägare BID Sofielund och Möllevången.